Hem/Artiklar/10 myter om borrelia och vad forskningen säger Infektion10 myter om borrelia och vad forskningen säger
Borrelia, även kallad Borrelia burgdorferi-infektion, är en fästingburen sjukdom som länge har varit omgärdad av myter och missuppfattningar. Dessa missuppfattningar kan skapa onödig oro, förvirring och felaktiga förväntningar om diagnos, behandling och prevention. I den här artikeln dyker vi in i tio vanliga myter om borrelia och tar reda på vad forskningen faktiskt säger.
Medicinskt granskad av
Elia Malmsten, ST-läkare i intensivvård och anestesi, medicinskt ansvarig
Publicerad 6 juni 2025 · Senast granskad 17 juli 2026 · Nästa översyn 17 juli 2027 · 4 min läsning
Vad är borrelia?
Borrelia är en bakterieinfektion som sprids genom bett av infekterade fästingar. Många som smittas får inga symtom. Det vanligaste tecknet hos den som blir sjuk är en hudrodnad som gradvis växer, erythema migrans. Infektionen kan mer sällan påverka nervsystemet, lederna, huden eller hjärtat. Misstänker du en typisk hudborrelia kan du få utslaget medicinskt bedömt online. Symtom från nervsystemet, ansiktsförlamning, kraftig huvudvärk eller en svullen led behöver bedömas i fysisk vård.
Myt 1. Borrelia är lätt att diagnostisera
Sanningen: Diagnosen beror på vilken form av borrelia som misstänks. Erythema migrans diagnostiseras utifrån hur hudförändringen ser ut och utvecklas; blodprov rekommenderas inte eftersom antikroppar ofta saknas tidigt. Vid exempelvis misstänkt neuroborrelios eller borreliaartrit används provtagning som stöd tillsammans med symtom och undersökningsfynd. Ett positivt antikroppsprov kan bero på en tidigare infektion och visar inte ensamt att aktuella besvär orsakas av borrelia.
Myt 2. En kur med antibiotika botar alltid borrelia
Sanningen: Rekommenderad antibiotikabehandling har god effekt och prognosen är i allmänhet god. Återhämtningen kan ändå ta tid, särskilt om nervsystemet eller en led har påverkats, och en mindre grupp får kvarstående symtom efter avslutad behandling. Det innebär inte automatiskt att bakterien finns kvar. Förlängda eller upprepade antibiotikakurer gör inte att man återhämtar sig snabbare och kan orsaka biverkningar.
Myt 3. Borrelia överförs endast via fästingar
Sanningen: För människor sprids borrelia genom bett av infekterade fästingar. Det finns inte stöd för att myggor, bromsar eller andra bitande insekter överför borreliainfektion till människor. Borrelia smittar inte heller genom vanlig kontakt mellan människor.
Myt 4. Borrelia är inte en allvarlig sjukdom
Sanningen: De flesta får lindriga besvär och blir friska efter behandling, men infektionen ska tas på allvar. Den kan sprida sig till nervsystemet eller lederna och i sällsynta fall påverka hjärtat. Sök vård om en rodnad växer efter ett fästingbett. Sök också vård vid exempelvis ansiktsförlamning, kraftig huvudvärk, nackstelhet, utstrålande nervsmärta eller en tydligt svullen led.
Myt 5. Borrelia är lätt att förebygga
Sanningen: Risken kan minskas men inte elimineras. Täckande kläder, regelbundna kontroller av hud och kläder samt att snabbt ta bort en fastbiten fästing är de viktigaste råden. Fästingavvisande medel kan användas som komplement men ger inget tillförlitligt skydd. Antibiotika i förebyggande syfte rekommenderas inte efter ett vanligt fästingbett i Sverige.
Myt 6. Borrelia förekommer endast i vissa geografiska områden
Sanningen: Borrelia förekommer där fästingar som kan bära bakterien finns. I Sverige förekommer infektionen i stora delar av landet, med störst risk i södra och mellersta Sverige och längs vissa kuststräckor. Risken varierar lokalt och över året. Att känna till vanliga symtom och kontrollera huden är därför relevant även utanför välkända riskområden.
Myt 7. Alla fästingbett leder till borrelia
Sanningen: Endast en del fästingar bär på borreliabakterier, och ett bett från en smittad fästing leder inte alltid till infektion. Folkhälsomyndigheten uppskattar risken för borreliainfektion efter ett fästingbett till omkring 2–3 procent. Ta bort fästingen så snart som möjligt och håll uppsikt över bettstället och hur du mår de följande veckorna.
Myt 8. Kronisk borrelia är inte en verklig sjukdom
Sanningen: Begreppet används på olika sätt och behöver preciseras. Obehandlad borrelia kan ge sena, långvariga manifestationer, till exempel den kroniska hudinflammationen akrodermatit. Däremot finns det inte vetenskapligt stöd för att ospecifika långvariga symtom efter korrekt behandling beror på en bestående aktiv borreliainfektion. Besvären kan vara verkliga och behöva utredas, men långvarig antibiotikabehandling utan belagd aktiv infektion rekommenderas inte.
Myt 9. Borrelia påverkar bara människor
Sanningen: Flera djurarter kan infekteras och bilda antikroppar, men infektion är inte samma sak som sjukdom. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt är de allra flesta infekterade hundar symtomfria och klinisk borrelios hos hund är ovanlig och svår att fastställa. Katter kan infekteras, men klinisk sjukdom orsakad av borrelia har inte verifierats hos katt. Kontakta veterinär om ett djur blir sjukt; symtom ska inte på egen hand tillskrivas borrelia.
Myt 10. Det finns inga tillförlitliga tester för borrelia
Sanningen: Det finns etablerad laboratoriediagnostik, men inget enskilt test kan besvara alla frågor. Antikroppstester är användbara vid rätt symtom och rätt tidpunkt, men kan inte säkert skilja en aktuell infektion från en tidigare. Vid neuroborrelios krävs prov från både ryggmärgsvätska och blod. PCR kan ge diagnostiskt stöd vid vissa manifestationer, exempelvis borreliaartrit, men är inte ett generellt screeningtest.
Förstå borrelia och skydda dig själv
Ta bort en fästing så snart som möjligt och håll uppsikt över huden och ditt mående. En liten rodnad direkt efter bettet är vanligt och brukar gå över snabbt. Kontakta vården om rodnaden i stället växer efter några dagar eller veckor, eller om du får symtom som feber, huvudvärk, nackstelhet, ansiktsförlamning, utstrålande smärta eller ledsvullnad. Ett fästingbett utan symtom behöver normalt varken provtagning eller förebyggande antibiotika.
